Dokumentation från spelifiering på Edcamp Stockholm

Här berättar Terese Raymond om Edcamp Stockholm-diskussionen om spelifierat lärande och hur vi kan göra för att fortsätta denna intressanta diskussion.

Måndagen den 31 oktober ägde Stockholms första Edcamp rum. Okonferensen var ett initiativ av Anna Kaya och Per Falk. Under Edcamp var vi en grupp som passade på att diskutera Spelifierat Lärande.

Syftet med sessionen var att skapa kontakter mellan pedagoger som är intresserade av spel i skolan samt få feedback på förstudien Spelifierat lärande – Hur många XP innehåller Lgr11 och Gy11? som på något sätt kommer att genomföras under våren. Förhoppningsvis med ekonomiskt stöd från Internetfonden.

Inledningsvis berättade Terese Raymond om den aktuella ansökan för en förstudie. Ansökan började med ett blogginlägg, som blev ett twittersamtal, som sedan blev projektplanering på Skype tillsammans med Frank Martin Engström. Syftet med förstudien är att skapa förutsättningar för en webbaserad plattform där elever kan överskåda sitt lärande i ett grafiskt gränssnitt som använder sig av mekanismer från spel. Besked om projektet beviljas ekonomiskt stöd meddelas under november månad.

Därefter berättade Richard Gatarski om initiativet Spelbildning som livesänder reflektioner om dataspel, bildning och skolans roll. För och med pedagoger, forskare och andra samhällsutvecklare.

Den efterföljande diskussionen kom att handla om vilka förväntningar och farhågor som finns på ett spel med syftet att medvetandegöra och dokumentera lärande i skolan.

Vi diskuterade till exempel kopplingen till betyg. Hur påverkar betygen spelet? Går det att utforma ett spel som handlar om att eleven identifierar de förmågor (verktyg) som han/hon förvärvat utan att det hänger ihop med betygen? Hur ska spelet hantera individer som under- eller övervärderar sina förmågor? Går det att fuska i ett spel som handlar om sin personliga utveckling?

Vidare resonerade vi kring att spelutvecklaren måste hitta en hook som gör spelet emotionellt nyttigt för användaren och att använda symboler istället för ord för att dokumentera lärande. Någon föreslog att eleverna själva kan skapa symboler till spelet och därigenom bli delaktiga kreatörer. Elevernas skapande av symboler blir då ett sätt att visualisera lärandemål som sedan ska erövras. Istället för lärandemål använde vi ord som verktyg och förmågor.

Samtalet kom även att handla om lärarstyrning vs. självskattning. Hur mycket ska lärarna vara med i spelet? Ska lärarna också ha en identitet i spelet?

Sessionen ställde viktiga frågor till en förstudie om att använda spelifiering för att dokumentera lärande och utveckling. Jag vill rikta ett varmt tack till alla som deltog i samtalet. Gå gärna med i Facebookgruppen Spelifiera Lärande om ni vill fortsätta diskussionen!

/Terese Raymond, inlägget även publicerat på aprendi.se

Dokumentation Edcamp Stockholm Meningsfull matematik

Vi, Martin Snickars och Bertram Stenlund Fridell, presenterade på Edcamp Stockholm ett arbetssätt för att göra matematiken mer meningsfull.

Arbetssättet

Under våren 2011 kände vi att boken styrde undervisningen för mycket och att de skriftliga prov eleverna fick mest innehöll rutinuppgifter. Eleverna upplevde matematiken som tråkig och meningslös. Genom boken såg eleverna ingen koppling till vardagslivet. Frågan ”Varför ska vi kunna det här?” dök ofta upp. Eleverna tänkte inte själva utan frågade ofta ”Vad ska jag göra nu?”

Inspirerade av läraren och föreläsaren Dan Meyer började vi förändra vårt arbetssätt.

Meyer pratar bl.a. om hur uppgifter i matteböcker sällan är verkliga och hur de oftast lotsar eleven fram till svaret i små steg.

Vi började fundera ut områden där matematiken användes i vardagen. Vi ville ha större arbetsområden med introduktion med tydligt syfte. Vi valde att introducera varje område med en enklare film och en ganska öppen fråga. Eleverna fick därefter diskutera vilken fakta vi ska ta reda på och vilka kunskaper de behövde för att undersöka och lösa uppgiften. Med hjälp av genomgångar och matematikbok har vi tränat på de färdigheter som de kom fram till att de behöver för att lösa uppgiften. Eleverna har även på olika sätt fått ta reda på den fakta som behövs via t.ex. internetsök. Slutligen har eleverna som en del av examinationen fått redovisa och ge förslag på lösning på den större frågan.

Genom detta arbetssätt tränar eleverna på problemlösning, att tolka verkliga situationer matematiskt och resonemangsförmåga, förutom det strikt ”matematiska innehållet”.

Diskussionen

Vi diskuterade hur eleverna hade reagerat på detta arbetssätt. Vi har båda upplevt att de flesta elever är mer motiverade och i många fall har elevernas resultat höjts. Dessutom upplever vi som lärare en större glädje i att jobba med de olika arbetsområdena.

Nakenheten i uppgiften, att det inte finns ett färdigt sätt att lösa den på eller något färdigt facit, gör att eleverna får reflektera mer. Uppgifter av den här typen går att utveckla långt och det går att undersöka problemet vidare.

Det här arbetssättet gör det lätt att integrera olika ämnen, speciellt på mellanstadiet där samma lärare har många ämnen. Det gjordes även jämförelser med arbetssättet StorylineEn idé som togs upp var att testa elevernas kunskaper genom att vända på allt genom att ge eleverna svaren och låta dem formulera frågorna, i samma stil som t.ex. Jeopardy.

Vidareutveckling

Vi fick en fråga kring hur tydliga vi är med syfte och mål i början av arbetsområdet, och där kände vi att vi kan utveckla mycket. Ett förslag som då gavs var att vi kan använda vår blogg för att dela med oss av filmerna och sedan låta andra lärare i kommentarerna diskutera vilket matematiskt innehåll som ingår och hur eleverna kan visa sina kunskaper. Genom bloggen skulle även elever kunna få se filmen i förväg och börja fundera och kommentera den.

För att synliggöra hur eleverna resonerar när de börjar jobba med uppgiften skulle man kunna spela in dem och lyssna igenom efteråt. Man skulle kunna låta eleverna få komma med egna frågeställningar. De skulle sen kunna producera egna filmer med syfte att lära andra elever ett visst matematiskt innehåll. Genom att lära andra lär man sig själv. Vi skulle kunna göra en variant på introduktionsfilmen där eleverna får producera olika slut på filmen. Genom att samarbeta med en annan skola, där eleverna får jobba med samma problem, skulle man kunna presentera resultaten för varandra och jämföra sina resultat. Eleverna skulle då kunna producera egna filmer med problem och byta med den andra skolan.

Slutfunderingar

Genom att arbeta på detta sätt jobbar vi med förmågorna och inte bara med att flytta siffror. Vi fick tips på ett TED talk med Conrad Wolphram.

Han funderar där kring vilka frågor vi egentligen ställer i matematiken. Vi borde använda tekniken till att flytta siffrorna, så eleverna istället kan undersöka ett problem och bedöma lösningens rimlighet.

Bild lånad av Pedagog Stockholm

Ett stort tack till er som ville vara med och samtala om detta arbetssätt. Det gav väldigt mycket, både vad gäller förbättringar och nya idéer. Alla kunde bidra i samtalet med tankar och funderingar.

Ett stort tack även till Per Falk och Anna Kaya som genom Edcamp Stockholm gav oss möjlighet att få träffas på detta sätt.

Mer om hur vi jobbar och exempel på arbetsområden hittar du på http://matematikande.wordpress.com

Bloggat om Edcamp Stockholm

Här är tanken att vi kan lägga in länkar till blogginlägg som handlar om Edcamp Stockholm.

Lärarnas Nyheter intervjuade Per Falk innan Edcamp Stockholm och här kan ni se både klippet och det de skrev.

Magnus Blixt har skrivit ett inlägg som heter Edcamp ett lyft – ett skollyft, ett inlägg som heter Skolans möten och ett Skollyftet-inlägg med namnet Edcamp avstamp.

Karin Nygårds har skrivit ett Skollyftet-inlägg som heter After cage/After Edcamp.

Lotta Holmström från Lärarnas Nyheter har skrivit ett inlägg som heter Edcamp: Lärarcitat om värdegrund. Hon har även skrivit ett inlägg på sin egen blogg.

Björn Kindenberg har skrivit ett inlägg som heter Edcamp – back to basics.

//Anna Kaya